1. Välj papperstetra framför konservburk

Nästa gång du ska köpa dina krossade tomater, välj då papperstetra istället för konservburk. Det är ett mer miljövänligt val när det gäller transporter och energiförbrukning.

Kantiga pappersförpackningar är mer platseffektiva än runda konservburkar vilket leder till färre transporter och mindre utsläpp av växthusgaser. Återvinning av konservburkar kräver även stora mängder energi. Pappersförpackningar är baserade på förnyelsebara råvaror och är på detta sätt mer miljövänliga än konservburkar av metaller som har en energikrävande utvinning och på sikt framställs av en ändlig resurs.

 


Källor: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/forpackat-minskar-svinn_5049241.svdhttp://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1782189&fileOId=1782197http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_miljo/2011_livsmedelsverket_18_klimatpaverkan_energianvandning_livsmedelsforpackningar.pdf

Bildkälla: http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/Januari-2011/Innehall/Temaartiklar/Bra-forpackning-skyddar-och-saljer-i-hallbart-system/

2. Köp koncentrerad juice, bär inte hem onödigt vatten

De flesta juicer som säljs i matafärren kommer från koncentrat. Om du spär ut juicen hemma minskar du både transportutsläpp, förpackningsmaterial och energianvändning.


Köp hellre koncentrerad juice i tvådecilitersförpackning. Om du blandar ut den med vatten hemma, istället för att låta det göras på en fabrik, sparar du inte bara på den egen energi då du slipper bära hem en massa vatten, du sparar även på miljön! Det blir färre transporter, går åt mindre mängd förpackningsmaterial, behövs mindre lagerutrymmen och dessutom behöver inte koncentrerad juice förvaras som kylvara i butiken.


 

När juice tillverkas pressas först frukten, och kärnor och fruktkött centrifugeras bort. Sedan framställs koncentrat genom att 80% av volymen reduceras genom upphettning i vakum. Juicekoncentratet transporteras då till en juiceleverantör för att packas i konsumentförpackning. Den mesta juicen späds nu (helt i onödan!) åter ut med 80% vatten, för att sedan transporteras till återförsäljaren.


Källor: http://www.miljomat.se/livs.aspx?livsmedelid=3_204, www.svenskajuiceföreningen.se


Bildkälla: http://mabra.com/matkoll-juice-eller-frukt-vad-ar-bast/


3. Välj MSC- eller KRAVmärkt fisk

Många fiskarter håller tyvärr på att bli utfiskade. Om utvecklingen fortsätter som idag finns en stor risk att många av våra vanliga matfiskar kommer att utrotas. Ett enkelt sätt att vara säker på att ditt konsumentval inte bidrar till utfiskningen är att välja fisk som är märkt med MSC eller KRAV.


Marine Stewardship Council (MSC) miljömärker hållbart fiske. MSC-märkning garanterar ett välskött fiske på bärkraftiga fiskbestånd, med hållbara fiskemetoder utan negativa konsekvenser för den marina miljön. Kravmärkningen ställer krav på att redskap och fångstmetoder sorterar ut fiskar av fel storlek och minimerar bifångsten. Krav kontrollerar att fartygen bara fiskar på livskraftiga bestånd som tål fisket. Det ska också gå att spåra var fisken fångats. För odlad fisk finns regler kring var och hur foderfisken fiskats, samt regler för användning av kemikalier och antibiotika.

Nedan följer en reklamfilm från naturskyddsföreningen kring vilken fisk man bör välja:



Gå in på följande länkar för att läsa mer om olika märkningar och fiskarter.


Naturskyddsföreningen: http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/fisk/


WWF: http://www.wwf.se/vrt-arbete/hav-och-fiske/ww-fs-fiskguide/1243694-ww-fs-fiskguide-nr-du-ska-kpa-miljvnlig-fisk


Bildkälla: http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/fisk/


4. Såpa och diskmedel klarar all smuts

Såpa är skonsamt mot miljön och fungerar som ett universellt rengöringsmedel. Diskmedel löser fett och saknar onödiga gifter som många andra rengöringsprodukter innehåller.

 


Här följer några tips från naturskyddsföreningen för hur man kan använda såpa:

Bränt i kastrullen: Koka upp vatten med lite såpa. Låt stå med lock en stund och diska sedan.
Bränt i ugnen: Smörj in ugnen med koncentrerad såpa och värm till 100 grader. Låt svalna och tvätta ur med en svamp.
Smutsig spis: Gnid in spisen med lite såpa. Låt verka en minut och torka av.
Diskbänken: Rengör med lite koncentrerad såpa på en skursvamp.

 

Besök naturskyddsföreningen för mer information och tips: http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/bo/stadning/

Fler miljövänliga städtips: http://www.tyreso.se/upload/Bygga%20och%20bo/Avfall%20och%20%C3%A5tervinning/Bli%20mer%20milj%C3%B6v%C3%A4nlig.pdf,
http://www.ecotech.se/category/nyhetsbrev/stada-renarehttp://www.ehdin.com/?id=470

Bildkälla: http://iktskafferi.blogspot.com/2010_02_01_archive.html

5. Ris har tre gånger så stor klimatpåverkan som potatis och spannmål

Ris är den basföda som har störst inverkan på växthuseffekten och klimatförändringarna eftersom det bildas metangas när ris odlas. Välj hellre potatis och spannmål.

Det bildas metangas när biologiskt material bryts ned bakteriellt under syrefria förhållanden vilket sker när risodlingarna bevattnas på det sätt som de gör. 80% av världens risodlingar är vattendränkta dammar där stora mängder metangas frigörs. Odlingarna vattendränks då de på så sätt ger tre gånger högre skörd än odlingar i torra marker. Metangas är efter koldioxid den växthusgas som har störst påverkan på klimatförändringarna. Idag beräknas metanet står för 15% av växthuseffekten. Metangasen binder värme 23 gånger effektivare än koldioxid, men har kortare livslängd. Eftersom det mesta riset odlas i Asien så bidrar riset negativt till klimatpåverkan genom de långa transporter som krävs för att transportera riset till exempelvis Sverige. Byt gärna ut riset mot matvete, bulgur eller liknande, så minskar du din negativa påverkan på klimatet.


Källor: http://www.medvetenkonsumtion.org/rad-och-tips/mat/potatis-ris-spannmalhttp://ec.europa.eu/clima/sites/campaign/pdf/gases_sv.pdf,
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Faktadokument/Fakta_mat_for_battre_klimat.pdf

Bildkälla: http://blogg.passagen.se/matfrisk/?cat=Allm%C3%A4nt&date=201003

6. Hellre tetraförpackningar utan skruvkork av plast

Välj hellre mjölk- och yoghurtförpackningar utan skruvkork av plast. Förpackningar med endast papper eller kartong har mindre miljöpåverkan än förpackningar av plast och aluminium.

Olika förpackningsmaterial har olika miljöpåverkan och du kan hjälpa till att minska utsläppen ytterligare genom att välja en mer klimatvänlig förpackning. I allmänhet bör man tänka på att välja produkter med så lite plast och aluminium i förpackningen så möjligt. Förpackningar med papper och kartong som bas är det bästa alternativet eftersom det är ett förnybart material. Utformningen av förpackningen är också viktig, då den bidrar till hur många produkter som ryms per transport. Ett exempel är att de traditionella tegelstenstetrorna för mjölk är bättre än takåsförpackningarna. Mjölkförpackningar av takåsmodell med skruvkork i plast är sämst och orsakar drygt 50% mer utsläpp av växthusgaser än den traditionella tegelstensförpackningen.

Takås till vänster och tegelsten till höger.

Läs mer om olika förpackningar och dess klimatpåverkan i rapporten "Klimatpåverkan och energianvändning från livsmedelsförpackningar" från livsmedelsverket:

http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Ny-forpackningsdesign-samre-for-klimatet/

Källa: http://svt.se/2.22620/1.2580387/skruvkork_en_riktig_miljobov?lid=puff_2580387

Bildkälla: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=3285411

7. Mörk choklad är klimatvänligare än ljus

Mjölkchoklad/ljus choklad innehåller till skillnad från mörk choklad omkring en fjärdedel mjölkpulver som bidrar stort till utstläppen av växthusgaser.

70% av växthusgasutsläppen vid tillverkning av en 250 grams mjölkchokladkaka kommer från just framställandet av mjölkpulver. 1 kg mörkchoklad ger upphov till 0,9 kg växthusgaser, medan motsvarande mängd mjölkchoklad ger upphov till 2,7 kg. Om du dessutom väljer en chokladkaka gjord på ekologisk kakao har du minskat din miljöpåverkan ännu mer.

 

Källa: http://www.sik.se/matoklimat/Sammanfattning_GWP_Choklad_LISS.pdf

Bildkälla: http://sv.wikipedia.org/wiki/Choklad

8. Upptäck vegetariska alternativ

Om vi drog ner på vår köttkonsumtion skulle detta påverka miljön och klimatet positivt. Uppfödning av djur kräver betydligt mindre energi än odling av spannmål, grönsaker och frukt.

Konsumtionen av kött i Sverige har ökat med ca 40% de senaste 20 åren och idag konsumerar en genomsnitts svensk ca 85 kg kött årligen. 70% av Sveriges åkermark utnyttjas för odling av djurfoder. Om vi drog ner på vår köttkonsumtion skulle detta ha en postitiv påverkan för både miljön och klimatet. När vi dock väljer att äta kött är kravmärkt eller ekologiskt ett bra val. Studier har visat att djur som får beta fritt på hagmarker mår bättre och köttet blir av högre kvalitet. Vidare berikar djur som betar fritt i hagar den biologiska mångfalden. Det har bevisats att det i och omkring ett ekologiskt jordbruk finns ca 30% fler växt-, fågel och- insektsarter än vid konventionell djuruppfödning. Gris och fågel är mer energikrävande än naturbetande lamm och nöt. Detta i och med att gris och fågel endast föds upp på industriellt framställt foder.


Källor: http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Broschyrer/broschyr_jordbruk_kott.pdf, http://www.medvetenkonsumtion.org/rad-och-tips/mat/kott/miljopaverkan-kott, http://www.wwf.se/source.php/1120392/Bete%20och%20vallfoder%20ger%20nyttigare%20kott-SLU.pdf

Bildkälla: http://ekologiskakocken.blogspot.com/2010/07/ekologisk-mat-nyttigare.html

9. Bananer har eget skal, skippa påsen

Om du måste ta en påse, knyt då inte knuten så hårt så kan du använda påsen igen. På detta sätt värnar du om miljön och slipper köpa fryspåsar.

När du handlar frukt och grönsaker i din matvaruaffär, försök då att ta så få extra påsar som möjligt. Om du köper ett knippe bananer eller en vitlök, skippa påsen. Vid tillverkningen av traditionella påsar används fossila bränslen och farliga kemikalier. En minskad förbrukning av plastpåsar minskar den negativa påverkan på miljön. Det antas idag att vi i världen använder ca 1000 miljarder plastpåsar per år och att varje påse används tolv minuter i snitt. Stora berg av plast har kommit att samlas på våra hav där de giftiga ämnen som finns i plasten frigörs och sprids.

 


Tänk till en extra gång innan du tar en påse! Ta gärna mig dig tygpåsen när du går och handlar, eller återanvänd en gammal plastpåse att bära hem dina matvaror i.

Källor: http://hd.se/mer/2008/10/13/hur-laenge-lever-en-plastpaase/http://tantekologisk.wordpress.com/2009/08/17/miljobov-fruktpasen/http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_miljo/2011_livsmedelsverket_18_klimatpaverkan_energianvandning_livsmedelsforpackningar.pdf

Bildkälla: http://rodeo.net/agnes-b/2009/11/trash-vortex/

10. Många ekologiska varor är billigare än du tror!

Det finns lågpriser även när det kommer till ekologiskt. Priserna på exempelvis ekologiska mejeriprodukter, juice, kakao samt kaffe skiljer sig inte nämnvärt från andra alternativ.

Utöver prisskillnaderna mellan olika ekologiska produkter och märken är det även värt att jämföra butiker. Vissa matkedjor säljer betydligt fler lågprisvarianter och har mycket större utbud när det kommer till ekologiska produkter. Det är viktigt att sluta utgå från att ekologiskt alltid är dyrare, då detta inte alltid stämmer. Prisskillnaden mellan ekologiska varor och andra alternativ kommer dessutom bli mindre ju fler vi är som väljer att handla ekologiskt. Tillsammans kan vi alltså sänka priserna då det är volymerna som sätter priset. Det finns som sagt många olika ekologiska märken och produkter att välja mellan, vänligen klicka dig vidare bland nedanstående länkar för mer information.


Ekologiskt är billigt med tanke på hälsa och miljö: http://gronavagen.blogspot.com/2011/04/ekologiskt-ar-billigt.html

 


RSS 2.0